Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En vårdag gick jag längs sjön, då dunkade det under isen..........var det någon som ville upp? Jag inbillade mig det..........


Dunk dunk / Djupt vatten

Dunk, dunk

Någon dunkar på isen
underifrån

Någon vill upp
till ytan

Någon som är försvunnen
sen i somras

Dunk,dunk

Vill inte stanna kvar
i mörkret

Vill inte längre äta
sjögräs och lera

Vill inte längre dricka
svart iskallt vatten

Dunk, dunk

Släpp upp honom
tillbaka till livet

Någon står och väntar
vid den tomma båten

Någon hoppas
att han kommer tillbaka

Dunk, dunk

Det gör han inte!


Fri vers av Marianne Kotilainen
Läst 500 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-07-18 17:36



Bookmark and Share

  nicklas ekström
dunkdunkandets ihärdiga rytm ligger kvar som ackompanjemag genom hela dikten ... bilder som trailern till en skräckfilm som ingen skrivit manus till ...
2005-07-20

  Ola Rydberg
Ja verkligen annorlunda
men stark
och läskig
bra mycket bra
2005-07-18

    Mejja
Annorlunda. Men den fångar mig! Läskig känsla som infinner sig i dunkandet. Tur det inte är is på sjön just nu när jag läst... då skulle jag nog inte våga mig ut. Skulle nog höra dessa orden... hua....
2005-07-18
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Kotilainen
Marianne Kotilainen

Mina favoriter
Lille vän