Aldrig är den tid då minnen sviker,
då skammen slår sina kilar emellan oss
Aldrig kommer den tid som sliter
för i min natt fladdrar ett ensamt bloss

så trött är jag på att jaga
att söka och att undra

så glad att jag sprakar
att få le och förundras

Som du ser mig
min skuld, dina darrande fingrar
har ingen annan sett mig

Så vackert är skenet du lämnar
och så underbart är det att vara fri