Tiden har kapsejsat
jag hänger
fingertoppsdomnad
klamrande
i upponervänd köl

Varför
stannade jag inte
i land?
Där mina steg
gjorde djupa spår
i pölar av 
kvicksilvertid

Grep girigt
då den 
sjönk
glittrande
i gruset

Famlade
efter pluraltid
Tiderna
de nutida
och dåtida
sökte
alla tiders tid

Nu finns ingen
tid
att ångra

Så:

Varför gav jag mig ut?
På stormigt tidvatten
utan
sjökort och kunskap
utan flytväst
och proviant
ingen radio
för mitt nödrop

Min tid är ute
Tiden upphör

De första hajarna
kom i gryningstiden