I stadsparken lyfter bronsfågeln
ur sin materia

den unisona längtan
bort,
från en lund
till en annan,
grönare,
större
mer doftande

vi följer våra hopp
faller
och återgår till stentavleskrifterna
för att sedan åter lyfta från våra monement

kanske är det allas vår
universiella födslolott.