Jag ser er knacka men ni kommer aldrig in
Kartongväggar håller er borta

(Snälla, se mig
och blunda för den ni tror att jag är)

Det kanske ligger till såhär
Att ni vet om mig
Men jag kände aldrig er
För orden jag gav till mellanrummet
Var inte mina

Hur ska man visa vem man är
När man själv inte förstår sig på,
Hur ska man kunna tro på sig själv
När man inte hittar någon sanning?

Hur ska man hitta den man är
När alla säger åt en hur man ska vara?
(hur man har varit,)
att förändras är inget dåligt
så länge man tar med sig något från förr

men det sitter där
och naglar sig otvunget fast
längs vägkanten