Jag föddes som ett tomt skal
Där livet skulle fylla mig med kunskap.

Det bästa är att få ett normalt liv
Kärlek, hopp och omtanke.

Veta att det som väntar
Är det bästa du kan få.

Men hur kan vi glömma
Att livet är fullt av besvikelser.

Jag lärde mig vad smärta var
Och hur hjärtlösa folk kunde vara
Jag fick se förtvivelse, grymhet
Och hat.
Utan att någonsin få le.

Och folk väljer att blunda,
vägrar att se.
De kallar mig galen och sinnesjuk
En fara för allmänheten.

Hur ska jag visa vem jag är
När ingen lät mig upptäcka det.