På Den ljusa ön steg han iland.

Ärrad av tusen resors trötthet.

Han skakade av sig reströttheten. Hans namn var Raneo Rizara.

Han andades ut, och när han såg sig omkring, så

såg han att detta var ett paradis.

Värme, sol, frukt, ja allt fanns här..

Det var en så vacker strand det här.

Palmerna och den gula sanden såg verkligen inbjudande ut här.

Papegojor och apor i träden skrek och tjattrade i kvällsbrisen.

Det var en mörkblå, varm underbar kväll i tropikerna.

Var hade Raneo egentligen hamnat?

I sanden, 100 meter bort, stack något upp ur sanden.

Raneo blev nyfiken på vad det kunde vara.