det faller regn
som stenar från himlen
ett privat moln över mig
och allt som cirkulerar

ibland känns din hand
betryggande nära
och du väcker mig på natten
för att hålla om
det finns stunder när du känns
så långt borta
fast du ligger tätt intill

stenar faller till marken
splittras runt mina fötter
och hindrar mig
från att komma vidare

dagar kommer
då jag inte ens tänker ditt namn
eller känner din frånvaro
nätter kommer
då jag inte ens saknar
din närvaro

jag tar en handfull
håller så hårt jag kan
känner huden rodnas
och släpper taget