Ta min hand och led mig här ifrån.
Till ett ställe där allt är lugnt.
Och ingenting är jobbigt och svårt.
Låt mig sväva över allt som jag inte orkar just nu.
Och låt mig ta lite i taget istället för allt på en gång.
Håll hårt i min hand och släpp inte taget, för jag behöver dig just nu.
Ta mig vart du vill bara jag kommer bort för ett tag.
Låt mig vila och samla kraft för att orka ta nya tag.
Torka bort tårarna som rinner ner för mina bleka kinder.
Ta bort min mascara som är som svarta sträck under mina ögon.
Ta mitt hjärta och strö salva på såren.
Läk dem om du kan.
Jag är bara glad att jag inte är ensam.
Ta bort den ständiga känslan jag har i magen.
Den jag inte vet vad det är.
Men som ständigt gör ont.
Sitt inte tyst utan prata om allt.
Det spelar ingen roll vad det är för jag lyssnar.
För om det är tyst då sätts hjärnan igång och tänker i 190.
Men jag orkar inte lyssna på tankarna mer.
Vill bara sitta där och lyssna på dig utan att behöva tänka på allt.
Stryk bort mitt hår ifrån ansiktet och se in i mina ögon.
Hur ser dom ut ?
Är dom fyllda av glädje ?
Fyllda av hopp ?
Eller är dom helt tomma ?
Håll om mig hårt och släpp inte taget.
Låt mig bara stå där och andas lugnt och stilla.
Låt mig bara stå där och hålla om dig, utan att behöva säga ett ord.
Läs inte mina tankar, lyssna inte på mina ord utan lyssna på den tystnaden som jag sprider i din närvaro.
För jag vill inte prata.
Din röst ger mig lugn.
Bara stå där och håll om mig och viska i mitt öra om ställen som är så underbara. Säg inte mitt namn säg vad som helst, bara du inte säger mitt namn. Ta av mig masken och se mig som jag är. Släng bort den och låt mig aldrig använda den igen. För när jag är med dig då är jag den jag vill vara.
Den som alltid lever i nuet och inte i det förflutna. Så snälla släpp mig inte.
För att den där masken var så tung och jag orkar inte bära den igen.
Inte efter att du visade mig nått som var så mycet bättre.