Det kändes så jobbigt att se er två
fast det aldrig varit vi.
Bara en sommarflört som gick över fort,
så varför gjorde det så ont?
När du såg på henne var det som om jag försvann,
bortglömd, gömd, jag existerade inte längre.
En kort sekund var jag borta, fanns inte längre där.
Jag tänkte tillbaka på alla minnena du varit med.
Och satt där tyst och log som en idiot.
Rosen i din hand, sittandes på knä.
Jag har kvar den än, har inte kunnat slänga den.
Varför?
Den borde inte betyda så mycket,
bara en blomma, min favorit.
En ros, en rosa ros.
Varför är den så speciell?
Och du...
Varför tränger du dig in i mina tankar,
i mina drömmar.
Varför denna smärta när du ser på henne,
när du tar hennes hand?
En gång så var jag hon,
men ändå inte.
Vem är denna tjej som du för en gångs skull håller dig fast vid.
Sida vid sida, hand i hand,
Snälla låt mig slippa,
slippa se dig älska henne.
Det gör för ont!


Låt mig släppa rosen som jag håller i ett så hårt grepp,
så kanske jag kan släppa din hand som inte längre håller min,
utan bara väntar på att jag ska släppa taget.