Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tillåt mig

Som gula, brandgula trädtoppar
skriker ut smärtan
över den förlorade sommaren
i hög luft

Som båten, ekan
ägaren glömt att ösa
sakta sjunker mot sjöns kalla botten
bortglömd

Som en ensam flicka
på en folktom strand
överröstas av höststormen
när hon skriker ut

 Tillåt mig att älska dig


Fri vers av Mona*
Läst 463 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2008-09-27 19:58



Bookmark and Share

  Hannadraken
mmm. jag också. gillar.
2008-09-28

    Miss Bea
Du lyckas äne en gång förmedla en stark känsla. Tack för det!
/Miss B
2008-09-28

  korpfjäder
Tycker om. Komposition och innehåll. Och känner vinden.
2008-09-27

  * Ammi *
åh ,, gör ont vännen
kram
2008-09-27

  halmstrå
ingen kan tillåta andras känslor. man måste ta ansvar för dem själv och stå ut med att de finns där även om ingen vill ta emot dem. Men din dikt handlar kanske om det. Om att man skulle önska att det var annorlunda?
2008-09-27

  Mr Lindemann VIP
Ja, ett något överraskande slut
2008-09-27
  > Nästa text
< Föregående

Mona*
Mona*