Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svarta fötter

 

Svarta hav... svarta fötter...

Blodet försvinner ner

I trädens döda rötter

Röda döda, o´ så döda

Var är du nu mor! när hjärtat vägrar sluta,

sluta  blöda!

 

Genom dimma, genom morgondis

Ett tjut, som kyler blå ådror till is

Nerver som darrar

Fiolsträngar tunna som sytråd

O´ jag ber, jag ber dig Gud, om nåd!

 

Min kära skära hjärtevän jag fryser

Dra din bleka hand bort från min sköra axel

Du stinker!, stinker av sprit och ruttnande fötter

Piratöga med svullna rötter som dansar i ditt öga

Jag misstänker i dammigaste vrå att de ögon du bär är döda!

Säg mig är det så?

 

Mor var är du nu?

När isen smälter

Mina aldrig födda döda röda hjärtegull

Mina barn, var tog de vägen..

Säg mig...var tog de vägen!

O´ som strupen den skälver

 

Självmordssår som blöder var, blöder som det forsar

Blöder, blöder som min döda morfar

 

O´ du gula monster

Du stumma krokodil

Gå åter till ditt skrymsle och dö ditt svin!




Fri vers av Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 320 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-10-02 20:11



Bookmark and Share


  Hans Christian
Som en smäll på käften!(uppskattas:o) fastnar för "Var är du nu mor,när hjärtat vägrar sluta,sluta blöda" så Bra !
2009-01-04

  Lasseman VIP
Oj! starkt och intensivt skrivet som vanligt min vän! och jag gillar det! starkt .. applåder och kramar
2008-11-16
  > Nästa text
< Föregående

Flickan*i*L*för*Lycka*
Flickan*i*L*för*Lycka*