Utanför fönstret kunde jag skymta den nya dagen

luften ljusnade

sakta nyvaknade

Radion som alltid var avstäng på nätterna

spelade nu Cornelis låt "Felicia"

Jag rös lite inombord

la en hand på min växande skattkista

den nya människan jag bar på

skulle namnas Felicia om det vart en flicka

Under min hand kände jag en buff

jag log och blundade

kände tacksamhet över den fina gåvan

som utan ett ord kunde skänka sådan glädje

Den yttre friden byttes mot knivhugg i mitt inre

för varje hugg så sänktes min temperatur

Jag klev upp och målade 30 dagar svarta

31 mars 1995

En vit liten kista sänks ner

prästens ord försvinner i stormen

sänkta huvuden döljer tårarna

skakande axlar tätt intill

maktlöshet över livet

Det regnade inte

men jag hörde änglarna gråta över min sorg

jag kände hur deras närvaro vid graven

sakta tände små ljus inom mig

Små ljus som inte slocknar i vinden