Orden från igår tränger sig på, går igenom mitt huvud som järngaller
som en bur, stänger de in mig, låter varken andas
inte heller fly från sanningen.
Alla dina lögner
Jag älskar dig, jag dör för dig, jag saknar dig, vill inte vara utan dig
Var är du nu?
Du stod mig närmast, närmare än någon någonsin
Hur fan kan du slå ner mig med ditt svek
vrida nacken av mig med din lek
Hur kan du spotta på mig efter allt vi haft??
Jag kan inte ljuga för mig själv längre
du är aldrig min & kommer aldrig bli det
Din bur har fångat mig som ett djur
vild & skräckslagen känner jag mig
som ett rådjur på darrande ben

Ensam & utan dig