Hon bodde ensam med sina målade tår. Idag var det en ansträngning att nå ner till de små vännerna.

Det var då rent bedrövligt, att det ska vara kroppen, och inte huvudet som ska tala om när man blivit gammal, tänkte hon, och bytte färg från blått till rosa. Med ett förtjust litet fnitter lät hon den lilla penseln smeka den yttersta nageln och njöt av förvandlingen.

Nu kunde ingenting rucka hennes vardag.