det är inte det
att jag är rädd för
att låta dig höra mig sjunga
för du vet vad som kommer ur min mun när jag tar ton

jag andas ärlighet
jag andas smutsig sanning

och jag andas ditt namn
i spiralformade anletsdrag
ja,
jag låter vinden forma mina stavelser efter
din skepnad,
efter din kroppsform


och ändå räcker min sång aldrig till;
den stannas upp av luften
absorberas av

vansinnesdåd




och jag inbillar mig att det är
värmen från ditt leende
som stöter mig
allt längre bort