Den naten jag dog allting liv blev tyst

Inte ens min skugga kunde få man höra

Jag förvandlades bara från en fjäril till den här saken

Sorgen fångar mig varje gång jag blir insläpp i tillvaron

jag är torrt som en mumie och jag gråter damm

Nu är det försent……… alldeles försent…