Du är osynlig för andra men synlig för mig.

Jag kallar dig den ensamme och tyste, den som inte syns och inte hörs.

Du är så söt och så sårbar.

Andra ser luft där jag ser dig.

Andra kan gå rakt igenom dig och inte märka något,

Jag måste runda dig för jag märker dig.

Du är den ensamme, den tyste som inte syns och inte hörs.

Ensam är stark.

Stark måste du vara för att leva det liv du lever.

Du lever ensam utan vänner och familj, ensam är du alltid och kommer alltid att vara.

Jag förstår inte varför ingen annan ser dig?

Du finns ju, eller?

Du har inget namn, vad jag vet.

Du står inte skriven någonstans, du är bara du.

Inget märkvärdigt alls.

Är du min önskan? Min dröm?

Eller är du värklig?

Jag ser dig men hör dig aldrig, tänk om du är jag…