Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Han var redan förlorad...

Det är inte så mycket att säga,

för det är redan försent.

Även om jag ropar NEJ!

kommer du att hoppa

även om jag bönar och ber

kommer du att skjuta eller hänga dig.

Ord kan inte rädda dig när du redan är förlorad,

när du redan är död.

Så jag säger ingenting,

för det skulle en då inte hjälpa.

Skulle jag sagt något skulle jag ha gjort det för länge, länge sedan.

Då du fortfarande var vid liv...



Han var så glad och full av liv.

Han var hjälten på matchen, gjorde mål så hans lag vann.

Men han var redan då förlorad.

22 år och redan trött på livet.

Han hängde sig i sitt barndoms rum.

Pappan hittade honom hängandes från taket,

likblek och livlös.

Han lämnade sin flickvän, sin mamma, sin pappa, syskon och alla sina vänner.

Flög till en annan värld.

Vad som rörde sig i hans huvud i hans tankar, ingen vet.

Han var den som festade och hade roligt med andra,

men var inte nöjd med livet och beslöt sig för att avsluta det.

Han hängde sig i sitt barndoms rum...




Fri vers av Runevad<@
Läst 263 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-11-02 22:21



Bookmark and Share


  isabel louise
starkt berörande!! du skriver så enkelt, äkta och med stark närvaro med få ord..
2008-11-02
  > Nästa text
< Föregående

Runevad<@
Runevad<@