Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag kan inte lova att jag alltid kommer älska dig (Cecilia #8)


Tills jag ligger i koma med dropp och respirator
Tills mitt andetag är mitt sista
När jag kallnar helt enkelt...
Ligger katatoniskt i min kista

Tills jag klockar in
eller kanske stämplar ut
Tills jag lämnar jordelivet
Mitt definitiva slut

Tills maskar flyttar in i min lekamen
Mitt hjärta slutar slå
Ser ljuset i tunneln
Min hud blir dystert grå

Tills det växer ut vingar på min rygg
När jag inte längre får se imorgon
Tills jag inte har någon framtid
Får höra; "Det var synd att det hände just honom"

Tills jag lever endast i ditt huvud
Är aska i en urna
Tills dom skjuter av en salut
Ristar min runa

Tills jag oxiderar
Dricker min sista öl
Jag upphör att uppröra
Faller till marken som vissna löv

Tills jag får avnjuta den eviga sömnen
Mitt möte med Sankte Per
Tills jag ruttnar
Inte längre finns kvar här

Tills mina batterier är urladdade
Dansar med änglar
Knackar på himlens dörr
Tills jag inte behöver några pengar

Jag knackar på pärleporten
Blir skördad av liemannen
Blåser min final-fanfar
Dom skottar ner mig i marken



Jag kan inte lova att
jag alltid kommer älska dig
Men jag vet att jag kommer
tills
döden
hämtar
mig...














Fri vers av Staffan Welroos VIP
Läst 274 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2008-11-23 22:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Staffan Welroos
Staffan Welroos VIP