och jag träffade
tre små
solflickor
jag träffade dom
när jag som mest
behövde det
och dom
stod där
med händer
riktade
uppåt
redo att
fånga mig
om jag föll

och det fick
mig att
tänka
upptäcka
att det är inte
själva fallet
som gör ont
utan landningen




(jag behöver inte
vara rädd längre)






och allt jag
kan komma
mig för
att
säga
är;


T a c k!