Vad är det som händer?
Jag har varit borta.
Ett tag.
Aldeles för länge.
För länge antar jag.
Några dagar, månader, kanske år.
En högst påtaglig frånvaro.
Det mullrar vid horisonten.
Det närmar sig en oro.
Grå.
Mörk och kall.
Natten vill ej lämna mig.
I dag vill natten dröja sig kvar.
Ljuset skyr mörkret.
I TV:ns kalla blåa sken, ser jag arméer födas, barn dödas, tiden står still i ett kärleksrus; armar som vill ha mer, händer som darrar.
Och vid horisonten mullrar det ännu mer.
Vad är det egentligen som sker?

Ingen frågar,
alla bara ser förbi.
Ingen har ett svar,
alla bara visar vad DE själva har.

Horisonten skakar och försvinner
Molnen färgas röda, molnen växer, och sjunker i hop.
Men ingen hör och ser.
Alla är upptagna av sig själva.
Horisonten brinner.
Ingen ser.
Ingen hör.
Ingen känner.
Ingen bryr sig.
Låt det ske, bara för ingen vill se.
Ingen vill se.....


98 07 22