Giraffen som jag ser genom mina jag vill se in i människors själar glasögon bär världens alla färger.
Jag får lust att klättra på den långa halsen som leder till jag vet inte vad som komma skall landet där spontana tankar räknas som en ideologi.
Jag faller ur landets struktur igenom att neka djuret sällskap bland molnen där det råder stilla kaos.

knådat livet mellan fingrarna så länge...
Jag kan inte lämna mina lergubbar åt intet!
Så jag omvänder mitt inre till en lektion i utopi forskning.
Villjan,tanken och de försvarande orden är nog så vackra.

På återseende min giraff vän!