Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När havet andas

drivande mot horisonten
hennes ögon är mörka
mina så blåa

drivande, men ändå sökande
brinnande, men ändå flytande
vi håller ihop, för att rädslan att falla isär är så stor

du spanar efter land
en öde strand
en trygg hamn

jag borde säga något
men vad?
jag borde veta allt det där man ska veta
men jag har glömt hur man kommer ihåg

du spanar efter mer
kärleken, naken och havet, så stort
kärleken, orädd och havet nu så grått
vi ser på när havet sväljer horisonten

du kan inte leva utan att veta
att livet finns
att det lever
att det fortsätter
på något sätt

lugna tankar kommer drivande
vi tar dem upp
de passar oss
vi älskar dem

men, något stort är på väg
ett skepp
en ny vändning, är på väg
när havet ryter är vi levande
när havet vinner är vi närmare varandra
när Havet…. Andas
en ny vändning
små droppar blir till kokande vatten
då allt ryter
vi andas tillsammans
vi dras isär ibland
landar på varsin öde strand
blöt sand
het sand, strand

2000




Fri vers av Henrik Sjöberg
Läst 445 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-11-13 14:48



Bookmark and Share


  Mr Lindemann VIP
*Applåderar texten stående så, flera av oss här är med och är begeistrade över detta som du skrivit*
2008-11-13
  > Nästa text
< Föregående

Henrik Sjöberg
Henrik Sjöberg