Stress, du är så stressad, du bryr dig bara om dig själv.
Du kan inte se hur du trycker ner er andra.
Genom ditt egoistiska sätt att tycka synd om dig själv.
Ett omvänt sätt att få sin vilja fram,
genom att vara offer, få andra att känna skuld.
Vem har rätt till det?
Jag känner mig som i ett lås,
jag kan bara göra på ett sätt för att komma loss,
ditt sätt, de sätt som du vill ha...
jag känner mig inte fri, inklämd i ett hörn.
Jag hör mig själv säga ja, fast jag inte vill, för att göra dig glad.
Det känns inte rätt, inte rätt för mig, fast du blir glad,
mitt samvete känns rent, men en olustig känsla finns kvar.
Det krävs mod, mod att säga nej.
Mod att ha dåligt samvete, att inte alltid vara snäll.