Som en snöflinga singlade du fridfullt nedåt
I en snödriva för att falla i glömska
Under lager på lager av frostkristaller

Jag hittade dig en morgon utanför mitt fönster
Så kall och genomfrusen
Nedtryckt av tyngden från våra oförstående ögon

Du gnistrade som en diamant i solens sken
Tusen sinom tusen röster sjöng din lov
Och jag tog in dig i min boning för att värma ditt hjärta

Att falla i glömska är inte så lätt som du tror
Kanske lättare ändå
För vem minns den snö som föll ifjol