Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kärlek.


Tiden

Om det inte var för alla dessa fysiska år som skiljer oss åt,
Hur skulle en alternativ utgång kunna se ut då?

Och där sitter du bara, med benen i kors
I din jävla rullstol.
Vem gav dig tillstånd till det?

Socker kalkar igen dina ådror.
Aids, minnesförlust, ångest och en motorcyckel olycka.
Nio månader senare kommer ett barn.

Du kallar henne Fredrik.

Du ser på mig med medlidande.
Du talar med den där kärleksfulla rösten som jag inte klarar av att höra.

En spruta i handen som du försiktigt packar in,
I ett paket, med några tabletter.
Adressen är till en okänd man,
Som aldrig kommer få de paket du egentligen skickar
Till någon annan.

Hur skulle världen se ut om du satt rakt i din rullstol?
Tvångströja för att hålla dina fingrarna i styr.
Den söta, tjocka röken.

Du andas in.
Andas ut.
Blundar.
Drömmer.




Fri vers (Fri form) av Nevermore
Läst 325 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-11-21 22:03



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Nevermore