Tänk vad man är liten när man inte har pengar
man har inget siden i sina gamla sängar
man behandlas inte med respekt från myndigheter
och Kronofogden tar alla ens tillhörigheter

Om man går in till banken för att få ett lån
då ser man hur de flinar, det känns som ett hån
den ”lilla” och fattiga människan är inte mycket värd
för de rika som lever i lyx och flärd här i vår värld

Om man har en skatteskuld på några hundra
eller gör avdrag för arbetskläder, så börjar myndigheterna undra
Men för stora pampar som har skatteskulder på flera hundra miljoner, är den lyckan given
att De kan ibland få hälften av denna stora skuld avskriven

Så den stora kärleken är riktad till mammon, penningguden
Han som är klädd i den guldskimrande penningskruden
Och Hans makt överglänser många gånger den sanna kärleken till varandra
Så därför får den fattige alltid i sin litenhet ensam vandra …..




© Ted Örnberg 2008