regnet faller, gömmer mig
från verkligheten som tagit
ledigt
bara jag som letar mig ut
för att rymma min ensamhet
i lägenheten en skymmande
lördag efter
klockan fem

håret ligger platt mot mina kinder
kyler, blöter, påminner

medan jag röker Marlboro
och förstör mina lungor,
raspar
sotar
fyller igen
artärer
med tjära

bussen rullar ned för backen
jag fimpar, drar foten
över glöden för att vara säker
på att det inte
är jag som står skyldig
till morgondagens brand
på finnboda parkväg
i nacka

kliver på
håller upp kortet utan
att möta chaufförens blick
när jag fortsätter
långt bak
i bussen

blickar över siljaLine-båtarna som
står uppradade utmed kajen och gröna lund
snurrar på andra sidan
blinkar i olika färger
i grönt rött och rosa
tycks aldrig stå stilla

patricia ligger utmed kajen
stoltserar med uppblåsbara
jultomtar och renar
på däck
mitt i sommaren

håret är fortfarande fuktigt
min jacka har tappat
formen
och vi glider in i slussens
hjärta

jag kliver av,
och lyfter stegen i takt
med Volbeats takter och
ser mig omkring
möter människors blickar
i förbifarten
av våra liv
och jag för en cigg mot mina läppar
tänder
och allt
börjar om igen