Jag fångar en fråga från hjärtat
ger det ingen logisk censur
hjärtat ger igen
och slår bakut
hjälper halsen att knytas
armar att domna
och ben att vikas av
dödvikt

Slutet verkar så långt borta
och döden ändå så nära
jag smakar
på lustens metall
och känner
doften av döden
räknar andetagen
Ett…två…..tre
In…ut
In…ut

Sen kommer tårarna
tysta tårar som faller
genom mörker
hav och jord
stänger för att bli
mekanisk
går ut i frihet
och tar in luft genom
små filter som smakar
mentol

Tyst och stängd
förutom dom tårar som
tränger sig igenom
alla barriärer
alla tankar går mot dig
alla energi slutes inne
ingen hör ropet
någonsin

Ringer någon
bara för att bli distraherad
frågar om fika eller öl
bara för att glömma
eller gråta
i annat än ensamhet
få råd av någon annan
än förnuft och känsla
men ingen har tid
eller ork

Vill försvinna bort
lovar att gå
så långt benen bär
och dom viker sig
sitter på bussen med
mänskliga dofter
tysta tårar
som ingen ser
faller genom
mörkret