Poesin är inget smycke

Poesin är inget smycke, den är som kärleken,

den måste utplånas för att finnas.

Den måste bli galen. Den är en spindelhanne

som låter sig slukas av honan i extasens ögonblick.

Rädda den inte. Tro inte den har något att säga.

Under ögonfransarna vars skönhet du vill dö för

är ögonhålorna tomma som en plundrad grav.

Landskapen rinner in över våra händer, och guden

som var deras minne och solen i de gröna bladen

är bara en hunger som tömmer hela skapelsens kön.