Kom vännen...följ med mig ut i skogen en sväng...ta min hand och låt mig visa dig vägen till de vackraste mossklädda stenarna...där kan vi sätta oss ett slag så ska jag berätta för dig om de små väsen som bor i skogen på vintern. Titta dig omkring en liten stund...andas in vinterns dofter från träden...se sen allt det som inte alla kan se. För allt är inte som det verkar här...

I blåbärsriset finns det massor av pyttesmå hängmattor som vajar svagt av vinden...däri sover skogens små beskyddare.
De är så små men har så stora hjärtan så det borde inte vara möjligt...men det är såklart helt möjligt.
På morgonen när de vaknar så knaprar de i sig några flingor av nattfrosten...de äter under tystnad och endast deras tankar rör sig obehindrat.
Efter frukosten så brukar de allra yngsta bege sig till skogens högsta gran för att leka en stund. De klättrar högst upp och väntar på att det ska komma små snöflingor farandes i luften...de siktar in sig på en varsin och med ett skutt så hoppar de iväg och sätter sig på en och dalar sakta ner mot marken. Deras bubblande skratt och hickande läten lockar till sig ekorrarna som gärna sätter sig i granen för att titta på de som leker.
De äldre går under tiden omkring i skogen och letar efter människor som har sökt sig till dem...ibland kan det gå flera timmar eller dagar men förr eller senare kommer det nån.
Just i stunder när någon har gått vilse så känner de att de gör mest nytta...de kryper upp på den vilsna kroppen...masserar alla celler med sina små händer och viskar den rätta vägen till magen. I såna stunder så brukar den vilsne plötsligt och till synes utan anledning bli alldeles lugn och vända stegen åt rätt håll...dessa små bryr sig inte om i fall de blir tackade...de ser sin goda gärning som ett kall.
Ibland så kommer det en vanlig skogsvandrare förbi och sätter sig en stund...då kommer alla dessa små skuttande fram igen och sätter sig på axlarna och på ryggen. De viskar då små hemligheter och goda råd för öron som väljer att höra... Ja skogen är större än vi tror...det bor fler klokheter där än någon annanstans.

Kom nu...ta min hand så ska jag visa dig den felaktiga vägen hem igen...låt oss gå vilse en stund så kan vi ligga i blåbärsriset och lyssna när de små sover.