visst har vi blivit rispade en och  annan gång av kniven, stått öga mot öga med geväret, visst har vi känt skräcken, darrat i vårt innersta, vi har sett dig, ditt ansikte, kriget det galna avpersonifierade totalt omänskliga ... de förvridna trasorna dränkta i blod när hela världen rasar ... men på avstånd, här är det lugnt, friden råder, vi har det bra vill vi tro, men som vi ljuger för oss själva ... du finns där hela tiden, vi är alla där, mitt i det.