Solstrålar spelar längs din kropp,
kanske stod tiden still.
Och fåglar flög i ett v ovanför våra huvuden.
Vinden rasslade i buskar, träd
och gräs.
Sommaren tog ett sista andetag,
blåste ut,
släppte taget,
och lät hösten ta sin del.
Du blundade,
där du låg
på bryggan.
Vågorna suckade mot stranden,
lämnade en liten bit av sig själva
som sakta sjönk in i sanden.
En långsam melodi spelades långt borta
och den fångade mig,
dansade med mig,
snurrade och höll om mig.
Dina fingrar trummade mot träet
i takt.
Och en hårlock föll i ditt ansikte.
Jag stod emot en plötslig impuls att kyssa bort den
och såg ut över vattnet.
Var det blått
eller var det svart?