ständigt ensam, i en värld full av människor
utstött av mörkret, men dold från solstrålars smekningar
tvingad att leva i en skugga av er
kvävd av isande blickar
faller
avgrunden närmar sig
försöker tysta mina tankar
de viskar smärtsamt, sanningen
vill inte möta min spelgelbild
drunknar i en dröm
blundar och försöker glömma vem jag är, vem jag var
gråter tårar av blod
jag är evigt ljus i skuggornas dal