Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
pokemon och skridskor, en pojke och hans mamma


skapar spår på isens yta



trycker ifrån med foten
skridskon glider lätt

-Jag är eld och nu kastar jag det på dig!

ytan vattenblank

-Då samlar jag ihop det till en eldboll i mina händer och kastar det uppåt, uppåt så det blir ett vackert fyrverkeri!!!

armarna mot luften, glider långsamt runt och skrattar lyckligt

-Nu gör jag så du flyger, högt och över en vulkan!

vi cirklar runt varandra, lite vingelfnittrigt

-Då flyger jag över vulkanen och landar på kanten!

isen känns bra, det är en gladstund

det är lekglädje under skridskorna just nu

-Nu kommer jag och tar dig!

han sätter iväg, allt vad han orkar på sina små skridskor

-Kom och ta mig då, försök att ta mig då!!!

tungan åker ut och han retas allt vad han orkar

skridskons ljud när den skär mot isen

båda skrattar högt




Fri vers av glittertindra
Läst 245 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2009-01-13 12:33



Bookmark and Share


    Madeleine Ågren (Maduska)
Livsglädje, barnaglädje, mammaglädje härligt skildrat. Skrattar med!
2009-01-18

  sister mary
Texten skapar glädjespår! Precis som isleken säkert ristade goda glädjespår hos pojken och mamman.
2009-01-18

  Ronny Berk
så vackert beskrivet leken och gemenskapen modern och barnet !
ser bilden av leendet och hör skratten...
2009-01-17

  Carola Zettergren
Mysigt som bara den!
2009-01-13

  karenina VIP
vilken underbart mysig liten skridskoberättelse, gillar det där med eldboll :-)
2009-01-13

  Vind
Jag tycker om din närvaro i skeendet och ordet "gladstund" skickar små leenden genom luften ända till Umeå :)
2009-01-13

  Jojo
mysvackra vinterord
njut av isen - här har den smält bort
2009-01-13

    tramp
Nice
2009-01-13
  > Nästa text
< Föregående

glittertindra
glittertindra