Mina ögon är fortfarande blå

mina händer är precis lika små

Himlen är varken klarare eller grumligare

Skalet mitt må ha krympt

men innehållet i lådan är detsamma

mitt hår detsamma fast i annan form

precis som mitt yttre

Men Älskade var mig from!

Cirkusen lämnade staden

lämnade dig

lämnade mig

kvar-

i en ödemark utan hjärtan

utan väggar utan tak

inga sköterskor inget Vak!

Jag må gå på linan

krampigare

må gå vacklande

mindre bestämt

och så dödligt

men det är fortfarande jag...

Bilen må vara större

utan alla clowner inuti

bilen må ha annan färg

och kan inte gå lika bra

Mina steg må vara skrangliga

och min klänning må vara söndrig

men ögonen är desamma

och håret är enbart, i annan form

precis som mitt skal

men det är ännu jag inuti

O´Älskling, var mig from...

Tiden vi älskade...

den må vara gången

den må vara förbi

Men jag lovar dig älskling...

det är ännu Jag, inuti!