öppna garderåbsdörren
är något jag inte behöver göra längre.
väskan står redan på golvet.
vem orkar egentligen stänga in den i envishet,
när den en vecka senare ändå ska ut?
triumferande,
redo att packas.
en stor väska,
som rymmer mycket
helst ett helt liv

vart börjar man?
i högen som ligger vid änden av sängen,
eller i skåpet som nu mera nästan är tomt?
kanske i badrummet bland mammas saker,
eller alla tankar, minnen och bilder?
allting måste ju med.

- ska du inte ha med dig några skor?
nej, jag hade tänkt att gå barfota hela veckan
- jo, det ska jag ju ha, såklart
- kameran? har du den med dig?
klart jag har. vemfan vill inte samla nya minnen
i form av bilder att hänga på väggarna.
falska leenden
falska människor
falsk lycka
- ja, den är med. den ligger där någonstans- i väskan
- ska du inte vara lite mer försiktig med dina saker?

ska inte du vara lite mer försiktig med ditt liv?
med dina beslut?
beslutet om att skaffa mig slutade ju ändå i en katastrof,
mitt ibland chokladpudding och en volvo V70.
har du tänkt på att det var du som skapade detta kaoset
i mitt liv, för att sedan införskaffa dig i en stor väska?
som placerades i min gaderåb.

kanske är jag bara blind, och inte ser det bättre i detta
men jag kanske inte vill se.
jag kanske vill fortsätta blunda
inte acceptera att jag aldrig någonsin kommer bli hel igen.

jag bodde i dig ett tag
var beroende
ville inte ut
det tog 10 timmar, på BB i borås, att tvinga mig.
ut i friheten
ut till allt det vackra i livet
BULLSHIT

allt ni någonsin skapat är inte värt något längre
släng bilderna åt helvete
och låt mig le falskt

ensam är inte stark
ensam är utan besvikelse