Står här så naken
själen så frusen och bar
Vaknat och förstått att
livet ibland kan vara
som en nitlott

Jag var en gång så fri
mina tankar full av liv
Åren har gått allt har
blivit så smått.

Jag vrålar mot månen ett skrik
som befriar mej!
Släpper lös det glömda
legat och dammat
totalt bortglömda.

Jag kan äntligen hitta tillbaka
mina ögon så klara ser
precis hur det borde vara.

Kärleken, utan den kan vi äga allt
men ändå inget.
Jag är fri behöver inte värdera
bara verifiera att tiden är för kort
för att väljas bort.