Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

förvirrad

din tystnad
gör mig stum
dina ord
smärtar mitt hjärta

din frånvaro
får mig att sakna
din närhet
gör mig rädd

dina saker som ännu inte finns
har sin tomma plats kvar
dina svek som ännu inte gjorts
smärtar mitt inre

min tro på förmågan
att få dig att stanna
liknar en vilsen flyttfågel
som ramlat ur sitt bo

din tystnad gör mig rädd
jag hör dina ord
men omvandlar dom till mina

jag svarar när du ringer
och längtan till dig får mig att säga

-Du, det är ingen idé...

 




Fri vers av ia VIP
Läst 1515 gånger och applåderad av 28 personer
Publicerad 2009-02-16 14:03



Bookmark and Share


  Fru Intighet
Åh, vad fint!
2011-01-23

  Serk
Du satte ord på mina känslor.
2010-12-22

  friheten
vacker skriven
2009-02-16

  devilsangel
Denna text berör mig..gör ont vid varje stavelse...kanske för att jag relaterar till så mycket. Och det är väl just det att man känner sig själv, man vet..och när det är dömt innan det börjat, är väl lite fel att säga ändå, för det har redan börjat när man ser svek som aldrig skett, hör ord som aldrig uttalats...och man vet att rädslan är ikapp, och man vet att den ska förgöra än en gång...
2009-02-16

    Noomi
förvirrande men ändå så glasklart..
2009-02-16

  arie
min kommentar
kanke inte helt igenom berörde din dikt utan kanske mer det att den fölöste tankar inom mig och kanske att dessa tankar ändå uppehåller sig inom "ämnet"

uppfattar ändå som titeln anger att en viss förvirring råder och då i det så är också tankeflödet därfter

då du in dikten sista mening uttrycks "- Du, det är ingen idé..."

så känns denna resignation så ödesmättad att man tycker det så synd

ungefär som

"redan innan du ens satte dig bredvid mig så visste jag att vi ahde uttömt våra möjligheter"

en menng jag läste i en bok på för länge sedan och som jag kände mig lite träffad av i dett att hur snar är jag inte själv på att dömma och snabbt i det skala av allt dess eventuella potetial som allt egentigen rymmer

man kan aldrig på förväg veta hur allt egentligen skall bli såvida om man inte envis låter det bli något av självuppfyllande profetia....

och det är ju synd kan man tycka

livet kanske rinner ur en händer då
tänkte jag då, tänker jag nu

ja din dikt innehåller mycket tycker jag
och förlöser en hel del
hos mig iallafall

tycker också om att du har skrivit detta i kursivt
som om man tar del av någon annans tankar
mer än det hon säger eller uttrycker som ett samt påstående

utan i ett läge då man kanske är lite


förvirrad

alla tankar man tyst
tänker för sig själv

tack för att du delar
med dig
av detta
2009-02-16

  arie
bra skrivet

att ligga ett steg före
är ibland
bra

men i vssa andra lägen
så kanske att vi själva snubblar
på våra steg

den sköna konsten att lära sig
att kunna sitta "stilla" på en stol

verkligen bara sitta där och lära sig
att vänta
dvs vänta in sig själv och "världen"

efter ett tag kanske att en viss frid kan infinna sig
inom en

och då kanske att man behöver inte "jaga"
"världen " eller pressa fram andra lösningar
och därmed slipper olika steg hit och dit

det paradoxala
i sådan lägen kan vara

att "världen"
kommer att komma till dig
istället för att du måste hela tiden jaga den

eller skynda än hit eller dit som om livet
alltid pågår en annan pltas än där jag alltid är


eller att det du drömmer om
inte kommer
för att du så vill "pressa" fram
detta bar för att du så innerligt vill
att det ska komma


utan paradoxen är at låta det
komma till dig
bara för den anledningen
att den verkligenvill komma till dig


då kanske det också inte bara är det
att den kommer att bara komma
utan den kommer att dessutom
att vältra sig i vällust
framför dina fötter
bara för att den inte kan låta bli



dessa ord är inte mina
utan paradoxalt nog ( kansske i vissas ögon

Kafkas egna ord
om den

"sköna konsten att lära sig att
den sköna konsten att kunna sitta stilla
på en stol"

de felsta kanske uppfattar honom
som en pessimist av högsta rang

men så kanske inte är fallet
men allt är inte alltid
vad det ser ut att vara

dessa Kafkas ord"

läste jag i en brevväxling mellan honom
och och hans bokförläggare


hur vi vrider och vänder oss
så är inte allt så himla märkligt alltid
som vi ibland inbillar oss

tack för din innovativa dikt
som hittade en annan infallsvinkel
som ocj´kså gav mig anledning
till en viss
tankevolta

"min tro på förmågan
att få dig att stanna
liknar en vilsen flyttfågel
som ramlat ur sitt bo"
2009-02-16

    Mr.painter
braaaa
2009-02-16

  Fredric
Tänkte i första anblick att det blev konstiga med "långa rader" mitt i... men dessa rader är starka och innehållsrika... funderar på om det är upprepningar, men de är perfekta i sig..

Riktigt riktigt bra ia!
2009-02-16
  > Nästa text
< Föregående

ia
ia VIP