i ett bottenlöst djup
av saknad
försöker jag vara hel
då varje sekund
är en strid för att överleva

varje uns av det jag är
skriker tyst
för minsta ljud
gör att jag faller
bortom räddning

hur är det möjligt
att se soluppgången
varje dag
och veta att du fattas
oavsett vad jag gör

hur ska jag orkar hålla ihop
när själen är i små skärvor
av det som en gång var vi

hur ska jag orka andas utan dig