Skriker!

dunkar, pumpar
tsunami av ilska
fyller kroppen

måste fram
måste ut

inga tankar
bryter genom
barriären av blod

fyller allt

Gör som jag säger!
skratta inte
sluta, GENAST!

trycket sjunker
tanker slinker in
när hjärnan åter
förmår
tolka ett ansikte

Förlåt
ville inte skapa
detta svarta hål
igen

var går gränsen?
när är de svarta hålen
så många
att man inte längre
kan stå
på fläckar
av gräs?

att gungställningen
riskerar
ramla ner i
avgrunden?

Jag älskar dig
så mycket!

Förlåt!