han knackar på rutan
och ger henne ett tecken
det är dags att åka

\"vem är hon\"
tänker han
när hon vrider om nyckeln
i tändningslåset

\"vem är det jag åker härifrån med?\"

hon är ett skal
som jag har fyllt
med mening
jag har tolkat henne
som jag velat
jämnat till kanterna
ignorerat en del
förstorat en del
hon är ett pussel
som man måste
lägga utan att
veta vad det
ska föreställa
men jag hade bilden
klar för mig
och jag har haft
den
för ögonen
hela tiden
istället för att
tålmodigt
lägga pusslet
tills bilden framträder
bilden
av henne

\"vad tänker du på älskling?\"

\"dig. jag tänker på dig.\"

han vrider hastigt på huvudet
och tittar ut genom rutan
plötsligt rädd för att
möta hennes blick