att handlöst beröra (spunnet socker)

 

det fanns inga händer som berörde oss längre

inte längre in än tanken manade

 

ändå spann reflektionerna sin egen sagas spindelväv

och vi fann

 

en själsfrände i varandra

 

© Birgitta Wäppling, 7 mars 2009

 

Fri vers av © Birgitta Wäppling
Läst 337 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2009-03-07 09:10

Skriv ut
Spara som PDF

Michaela Dutius mjuk innerlig och lågmäld berör denna dikt på djupet 2009-03-11

Bodil Sandberg Enastående fint diktat kära poetissa - varmt och vackert!!! 2009-03-08

Carola Zettergren Alldeles , alldeles underbaaaar! 2009-03-07

Eva Langrath Vacker faller orden och berör gott är det att finna själsfränder under vandringen på jord. Eva 2009-03-07

halmstrå Som om du skriver att själsfränden finner man i den människa som förmår bära de fantasier man har om varandra utan att göra våld på projektionerna eller ens ifrågasätta sanningshalten i det man ser hos varandra. 2009-03-07

Elaine.S Den här var fin, lågmäld och innerlig att läsa. Det vilar ett lugn över dina ord och titeln, den riktigt svävar! 2009-03-07

lyckeli ..bäddar så gott detta... liksom spunnet socker från finger till tunga 2009-03-07

Berit Robin Lagerholm Ord som faller som spunnet socker. Mycket vackert. 2009-03-07

JJ Finnandet av en själsfrände är väl bland det högsta man kan finna. Håll fränden hårt! Mvh. JJ. 2009-03-07

devilsangel Underbara, vackra rader om den ljuvliga känsla då man hittar sin själsfrände... 2009-03-07