Tiden väcker alla sår som kan finnas
utan att ge några svar
och jag blir så tröttlysten
så tröttlysten
men kan inte alls
då nattens alla sökarljus sveper över mörkergårdarna
som om jorden är en brunn jag fallit ner i.

som om man är och inget mera.

Här är jag:
rastad,vattnad,tröstad och nattad. Liggande
i en kittlande bädd
av förväntan,alldeles omöjlig
bulnande av hopp
och glupskhet.
Blåögd och böjlig i den tysta nattens söta söta smak.