tidvattnet förändrade våra stigar

såg på

hur våra spår i sanden tenderade att suddas ut

timmarna efter deras tillblivelse

tio mer än mycket

och ingenting var mer avklätt än dessa spår

stötta av nötta fötter

och blötta av hav

aldrig förde tankarna oss längre än då

och aldrig vidare bort

men vi ägde något tillsammans

                     som sandslotten byggt

och dagarna när vindbryggan öppnades

släpptes vi in i samma värme

som tidvattnet alltid saknat

© Birgitta Wäppling, 7 mars 2009