Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Konsten; att knappast leva Alls!

 

 

 Det känns som om allt

man är uppbyggd på, är trådar och nålar

Nej inget bomull alls!

Inget mjukt, varmt och tryggt

som skyddar mitt inre

 

Nej! För jag är inget annat

inget annat alls

än en sönderbränd TRASDOCKA!

 

Ett fågelbo med ruttna ägg,

döda, gröna och

alldeles blodiga ägg som brinner i solen

 

Jag är en trasdocka

en trasdocka gömd

från solen!


Fri vers av Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 355 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2009-03-28 14:09



Bookmark and Share

  Lasseman VIP
Ja det här är känslor som jag känner igen! för även jag känner mig ibland som en trasig nalle björn som det är lekt för mycket med.. så att sömmarna börjar gå upp och knapp ögonen sitter inte riktigt på plats.. applåder och kramar
2009-04-08

    mik mikelson
så illa och tråkigt stöttar och blöttar
bra skrivet om denna inentingvärd känsla
Men du är värd
2009-03-30

    ej medlem längre
tjaa vad ska jag säga. när jag läser vill jag bara böja mig fram å ge dig en kram eller två

väldigt bra skrivet (: !
2009-03-29

  kärleks ängel
du har din sol inom dig och styrka du en dag finner!!!
då kommer jag att sen den stråla med kraft så alla kommer att bländas av din strålning och skönhet!!!!!
2009-03-29

  Ronny Berk
en kraftfullt berörande text med väl valda metaforer för livs levende i sårbart tillstånd, väl skrivet och väl förmedlad känsla av diktarjagets livsknapphet
2009-03-28

  Carin
Usch! *kram*
2009-03-28

    baruk
Jag hoppas att denna trasdocka skulle kunna gå ut i solen, om det nu finns någon sol just nu, och orka sträcka armarna mot livet och ta det i famn!
2009-03-28
  > Nästa text
< Föregående

Flickan*i*L*för*Lycka*
Flickan*i*L*för*Lycka*