månen missar se de inlåsta
nattens vind får inte smeka deras hår
det enögda ljuset får inte göra deras axlar vita
när de inte går fria i mörkret

jag såg de stå och vänta vid sänggavlarna
beredda att bryta upp
men min lön var satt
och för denna slant fick de ligga ned
när det var natt

jag fick se hur de vaknade på morgnorna
byta sömn till annan sömn
en gång plockade vi bär i trädgården
eller var det i en dröm?

så många av de levde med hjul
för att kunna gå
levde med taxichauförer och liftar
för att kunna nå
de märkligaste var de tacksamma
de argaste var enklast att förstå

de som grät när de skulle sova var ledsnast
men de som grät när de vaknade kommer jag ihåg