Benmärgen målas upp av fingerfärger i olika nyanser av spontanitet.

Jag och jag promenerar baklänges fram i evighetens dunkande hjärta.

Frukterna serveras i mitt sinne när gårdsgrinden är låst med hatets kedjor.

Ryggen reser sig upp emot stela blickars hagelattacker som ger sprickor i ögonen.

Min energi sprider sig som en skyddsängels empati för världens individer.

Aldrig ska du vara rädd när du vandrar med mig i den spottkoppen...

Som vi kallar för ett samhälle.