Om världen är så stor
och folket är så många
varför skulle jag stanna?
vilken skillnad kan jag göra
i ett system som inte fungerar
och det upptäcker man ändå bara
om man själv bidrar till de bristande felen

Om så många är ensamma
och så många behöver pengar
varför ska jag då spendera dem
på kläder, filmer, musik och apparater
som hälften av världen inte vet existerar
är det inte lite egoistiskt att finnas till, att leva?

Om världen redan är full
kan jag väl ge bort min plats?
Någon som visar tacksamheten
över att finnas, att få leva, andas
jag kan väl skänka iväg mitt rena vatten
som jag ändå tycker är äckligt, och dricka cola
jag skulle överleva och ändå vet jag inte om jag vill

Det är rätt självupptaget, att leva och finnas till